Jag kan känna hur livet rinner ned för mina skuldror, hur det letar sig ner för mina bröst, leka och provocera sig ned för min mage. Hur jag än försöker fånga det så forsätter det sin resa med mål om att lämna min kropp. Jag hör ljudet av livet som stilla droppar ned i sanden. Sanden som jag har fötterna så omtänksamt placerade i. Jag har valt denna plats till att bli min sista stund i livet.

Kriget mellan det glittrande vattnet och den brinnande solen speglas i mina nästintill svarta ögon. Vinden hjälper livet på traven. Det har snart lämnat min kropp för gott. Jag drar min näst intill genomskinliga blus över huvudet, blottar mitt nakna bröst och låter fyrverkeriet från havet leka över min brunbrända kropp. Jag låter det långa mellanblonda håret falla för att fångas av vinden som lekfullt smeker min snart nakna kropp. Jag lyfter händerna för att knäppa upp jeansshortsen som sakta glider av min kropp. Tar ett stilla andetag genom näsan och lyfter den ena foten efter den andra. Den första vågen sköljer in över mina fötter, den andra slår mot mina vader. När vattnet har passerat min navel så sjunker jag sakta ned och låter havet omfamna min snart livlösa kropp. Ett djupt sista andetag så befinner jag mig nu under vattnet.

Ringarna på ytan har sedan länge lagt sig när jag året igen bryter vattnets stilla dans. Jag kippar efter andan och nytt liv letar sig ned i mina lungor, fyller min kropp och det varma blod som pulserar i mig. Mitt gamla och sargade liv befinner sig redan långt ut till havs när jag med sakta men bestämda steg rör mig mot stranden. Jag låter kroppen träffa den varma sanden och känslan av sann lycka infinner sig hos mig. Detta är början på något stort, detta är den första stunden på resten av mitt liv.